PSYCHOCANDY

alltså ni borde verkligen titta på min söta granne anton här. han är snuskigt bra, han har dansat street i tre jävla år. jag dansade funk i tre år och jag hann fan inte bli så skillad. jag tränade i och för sig en gång i veckan och han tränar nog tre eller fyra gånger i veckan, men herregud, ändå.
nu kan ni kanske förstå varför jag stannar på väg från bussen för att titta på honom genom fönstret när han tränar street på sitt rum.

och på myspace borde ni lyssna på hellraisers, ett band som består av några killar jag gick på samma skola som i högstadiet, varav två går på fässberg nu (martin brovall och jonathan bremmers). trummisen sebastian som jag inte vet vad han heter i efternamn och gitarristen/basisten gustav brodén är jättesöta, allihop är cpigt grymma och martin sjunger gulligt. de skriver sina låtar själva med.

jag är stolt över att känna så kreativa och duktiga människor. eller känna är väl att ta i när det gäller hellraisers men vi bor i samma håla och de skulle kanske känna igen mig på stan. fast jag slår ju inte hanna som bodde granne med sugarplum fairy, eller hur det nu var.